Ja, jösses! Vad ska man säga?
Minst sagt tragikomiskt, men den här typen av inställning och brist på kunskap måste bekämpas.

Dagens praktarsle blir Kissie som skriver detta i sin blogg.

Rika måste vara ödmjuka, det måste ni fattiga också vara!

Idag är Sverige kallt; snön yr utanför och temperaturen är nere på -10. Men det känns även som våra hjärtan frusit och blivit allt hårdare med åren. Snart litar vi inte på någon och överallt ska det avlyssnas, filmas och kontrolleras. Det sägs att det är för att vi ska känna oss trygga, men på mig har det motsatt effekt.

När jag var liten bodde jag i ett litet samhälle som heter Ockelbo, i det lilla landskapet Gästrikland. Utanför samhället hade min mormor och morfar ett hus; ett rödmålat hus med vita knutar. På somrarna cyklade jag ofta dit i hopp om att mormor skulle ha nybakade bullar färdiga eller att jag själv skulle kunna plocka ihop några deciliter blåbär som mormor kunde göra blåbärskräm av.

Jag kollade sällan på förhand om dom var hemma. Var dom inte hemma kunde jag släppa in mig själv genom att använda nyckeln som hängde på en spik ovanför dörren. Ingen tyckte att det var konstigt att det hängde en nyckel framme som vem som helst kunde använda. Vi förväntade oss inga besök från tjuvar och det hände, så vitt jag kommer ihåg, heller aldrig att det kom någon tjuv.

Trygghet för mig är tron på att de flesta av mina medmänniskor är goda. Trygghet för mig är en miljö där det inte behövs några kameror, microfoner eller väktare. Trygghet för mig är en nyckel på en spik som gör att jag kan släppa in mig själv när ingen annan är hemma

.

Världens ledare är förbannade och påstår att Wikileaks är ett hot mot demokratin då de avslöjar bristande moral, bristande etikett och allmän avsaknad av professionalitet bland västvärldens politiker, diplomater och statstjänstemän. Grova feltramp som jag tror allmänheten i regel tar avstånd från. En allmänhet som röstat fram dessa politiker för att de ska föra allmänhetens talan i god demokratisk ton.

I bästa fall gör detta att dessa statstjänstemän framöver vet om att de kan bli granskade och att de måste vara mer professionella och korrekta än de är idag. Jag vill då inte ha politiker som smider ränker bakom folkets rygg eller diplomater som raljerar och kränker de människor de möter och förhandlar med.

I mina ögon gör Wikileaks demokratin en tjänst.

200 kronor mer i månaden - 1000 kronor mer i månaden? Det spelar egentligen ingen roll hur stor den summan är; vi har sålt oss fruktansvärt billigt.

I en tid då rekordmånga är beroende av stöd passar vi samtidigt på att skära ner välfärden. Vi sparkar nedåt och låter de arbetslösa, de sjuka och de fattiga betala priset för att vi som ännu har ett jobb ska få lite, lite mer i plånboken i slutet av varje månad. I girighetens namn stoppar vi huvudet i sanden och hoppas att vi själva ska klara oss från sjukdom och uppsägning.

För mig är det en självklarhet att när det är kristider, då hjälper man varandra extra mycket. En skattehöjning är i min värld mycket mer logiskt än motsatsen. Låt oss gömma girighetens fula tryne och bli mer solidariska igen. Tänk på dina medmänniskor.

Synthmusiken var i Sverige länge mest förknippad med högerpolitik. Sambandet synthare och MUF:are var mer regel än undantag när jag gick på gymnasiet i slutet av 80:talet.

Kanske var det helt enkelt så att arbetarklassen inte hade råd att köpa det då ganska dyra instrumentet och att det var billigare att köpa en elgitarr och starta ett hårdrocksband. Kopplingen till högern blev ju inte heller mer lättsmält då det samtidigt florerade en viss förkärlek till militärestestik och fascistiska symboler inom genren.

Men nu är tiderna annorlunda och i och med att det finns en dator i nästan varje hem kan vem som helst göra elektronisk musik. Gamla synthar är heller inte särskilt dyra på begagnadmarknanden (även om det naturligtvis finna massor av undantag som kostar en förmögenhet).

Att kontrollen över den elektroniska musiken har blivit tillgänglig för många har naturligtvis gjort att det politiska spectrat på utövarna har spritts ut och inte längre finns lika koncentrerat på högersidan.

Vänstersynthen börjar märkas och höras. Det har bland annat skapats grupper på facebook som tar ställning mot rasism eller för vänsterpolitik.

http://www.facebook.com/?ref=home#!/pages/Synthare-mot-framlingsfientlighet/103794456354464
http://www.facebook.com/?ref=home#!/pages/Synthvanstern/156283607735328

Kolla också in bandet Stockholm Wrecking Crew som är ett exempel på vänstersynth.
http://www.myspace.com/stockholmwreckingcrew

Egentligen hade jag tänkt ägna mig åt tung dansmusik och nörda ner mig i den belgiska acidvarianten New beat. Men så kom valresultatet med vinst för högern och inträde för ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Plötsligt kändes det inte längre som läge för dans.

Till vardags jobbar jag med ungdomar i ett fattigt förortsområde i Göteborg. Jag har på nära håll sett resultaten av den ekonomiska krisen och fyra år av borgerligt styre. För mig är det tydligt att det är de sämst bemedlade i vårt avlånga land som betalat (det högsta priset) för krisen.

Här finns skolor som inte har tillräckliga resurser att klara sitt uppdrag, en socialtjänst som enbart sysslar med att minimera sina utlägg och en befolkning som blir allt mer marginaliserad; inte för att dom väljer det, utan för att vi tvingar dom till det.

Så nu är inte riktigt läge att sätta på sig dansskorna och gömma sig i röken på ett dansgolv. Nu åker skygglappar och handskar av, samtidigt som ärmarna kavlas upp. Det är dags att göra sin röst hörd och börja prata om allvarliga ting.

Mitt media i detta blir projektet Riskkapital, som både är ett musikprojekt och denna blogg. Musiken är elektronisk och hämtar inspiration från punken och proggen. Texter med ett tydligt samhällsengagemang och vänsterideologi. Jag vill värna begrepp som rättvisa och solidaritet och jag vill ta ställning mot främlingsfientlighet, homofobi och manschauvinism.

De första låtarna är snart färdiginspelade och kommer att presenteras inom kort. Bloggen är i och med detta invigd och fler inlägg kommer framöver.

Det är dags att ta bladet från munnen. Håll inte käften! Hör gärna av dig om du håller med eller tycker något annat. Kampen för ett bättre, tryggare och rättvisare samhälle börjar nu.